Medlemsmöte den 1 juli 2018

Totalt deltog 26 medlemmar.

Vi diskuterade i smågrupper på 3-5 personer utifrån frågeställningen” Vad är viktigt att bevara i Årsta Havsbad?”

Grupperna redovisade korta skriftiga synpunkter på Post-it-lappar som sedan sorterades i områden. Synpunkterna prioriterades också genom att var och en fick dela ut 4 röda ”viktighetsmärken”.

Nedan följer områdena med synpunkterna som de bygger på. Ny synpunkt efter varje snedstreck.

GRÖNSKA 10 märken

Bevara badparken/ Behåll badparken intakt/ Behåll grönskan i området/ Bevara träd/ Kontrollera avverkning av träd och buskar/ Observera fällning av t.ex. träd

VÄGAR 13 märken

Behålla grusvägar i möjligaste mån/ Hålla nere hastigheten/ Ge en lantlig känsla/ Bevara grusvägarna/ Asfalt endast vid vissa undantag, t.ex. branta backar/ Bibehålla traditionella staket/ Karaktären på området/ Se över trafiksituationen/ Enkelrikta grusvägarna/ Begränsa hastigheten/ Begränsad bredd och asfaltering på vägarna/ Smala vägar ska bestå/ De små grusvägarna

HUSSTORLEK OCH STIL 25 märken

Utöka inte byggrätterna/ Hålla på nuvarande byggrätt (70 kvm+ takvinkel 22 grader) ej loft/ 70 m2 ska vara högsta storlek även i fortsättningen, självklart måste tomten vara över 700/ Behåll sommarstugekaraktären/ Små hus, inga villor/ Torget som det är/ Max 70 m2, låga envåningshus/ Begränsa antal parkeringsplatser per tomt och storlek/ Årsta Havsbadsstilen vid ombyggnation och för nya byggnader/ Husen max 70/ Viktigt att inte öka 70 kvm

TILL KOMMUNEN 24 märken

Mer dialog/ Kontroller/ Kommunen måste kolla mer att detaljplanen verkligen följs/ Kommunen borde åka till Årsta Havsbad och se hur det ser ut på vissa tomter och se storleken på vissa hus/ Kommunen måste kolla upp byggrätterna/ Information från kommunen om rekommendationer om utseende på hus

VILLKOR 15 märken

Olika kostnader för året runt och sommarboende/Förändringar på sommarstadens villkor/En villastad i smyg/Villaföreningen har talan

ANDAN 2 märken

Dialog mellan grannar/Stödja aktiviteter som främjar samarbete mellan grannar, t.ex. växtbyte/Gemenskap/Bevara föreningar/ Stugägarföreningen.

Sammanställt av Karin Marcus 2018-07-22

Stockholm 2020-01-09

Vi vill informera om att vår styrelsemedlem Bertil Lindborg gick bort 27 december 2019 efter en lång tids sjukdom. 

Bertil arbetade under sitt yrkesliv som forskningsingenjör. Bertil blev 83 år gammal och lämnar ett stort tomrum efter sig. Han var medlem i vår styrelse under många år och bidrog mycket genom sin kunnighet, noggrannhet och ihärdighet. Bertil var inte den som pratade så mycket men däremot utförde han desto mer. Han berättade dock om barndomsminnen från Årsta Havsbad som var intressant och roligt för oss att höra.

Bertil var ledamot i Årsta Havsbads samfällighetsstyrelse under flera mandatperioder där han bla arbetade i dagvattengruppen, som fick mycket att utreda och utföra i samband med VA-indragningen i ÅH.

Vi tackar dig Bertil för ditt sällskap och ditt arbete i vår styrelse.

Vi kommer att sakna dig.

Styrelsen för Bevara Sommarstaden Årsta Havsbad

Årsmötesprotokoll

2017:

Protokoll från årsmöte 30 juli 2017

Närvarande: 25 medlemmar

1. Mötet öppnades av ordförande Karin Marcus.

Kallelsen förklarades ha skett i behörig ordning.

2. Val av mötesfunktionärer

Till ordförande valdes Karin Marcus, till sekreterare Gunilla Ladberg och till justerare tillika rösträknare Birgitta Jonasson och Michael Zucker.

3. Fastställande av dagordning

Dagordningen fastställdes.

4. Behandling av verksamhets- och revisionsberättelse

Dessa lästes upp och lades till handlingarna.

5. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet.

6. VA-info, fr.a. för sommarboende

Den fastighetsägare som endast vill ha kran på tomten och därmed slipper avloppsanslutning ska skicka in ett foto på förbindelsepunken till Haninges VA-avdelning. En maillista är upprättad för dessa fastighetsägare med Carsten Palmaer som kontaktperson. Den som väljer mätarlöst abonnemang ska betala för 100 kbm vatten.

Erfarenheten har visat att man får oklara och motstridiga besked i VA-frågan av olika tjänstemän i kommunen.

Karin berättade att vår förening ständigt försöker få info och påpekar behovet för kommunen. Inför nästa VA-möte har vi skickat mail till kommunen om att alla behöver få rätt info om vad de ska betala för sin anslutning och påpekat att det på blanketten inte finns någon kolumn för kran på tomten eller för avlägsnande av vattenmätare på hösten.

7. Detaljplanen och Årsta havsbads karaktär

Vi ser att det byggs hus som inte stämmer med detaljplanen och dess anda om att bevara sommarstadens karaktär. Det förefaller som om kommunen inte har någon klar linje vad gäller avsteg från detaljplanen. Lars Söderström föreslog att vi ska ta foton på ett antal tveksamma fastigheter och be om ett möte med kommunen för att diskutera frågan principiellt utan att ange särskilda fastighetsägare.

8.  Vår förening fyller 10 år

  Detta applåderades. Avgående ledamot Gunilla Ladberg avtackades med en blomma.

9. Val av ledamöter 

Ordförande Karin Marcus och ledamöterna Kjell Johansson, Lars-Otto Frick och Carsten Palmaer har 1 år kvar av mandatperioden. Till ordinarie ledamot omvaldes Bertil Lindborg och Salan Ahlgren samt till suppleant Peter Mårtensson.   

Nyval: efter avgående Gunilla Ladberg invaldes Lars Söderstöm som suppleant.       

Till revisor omvaldes Birgitta Sundström.

10. Val av valberedning

Till valberedning omvaldes Ylva Isberg, sammankallande, och Solweig Fogman som dock endast stannar året ut. En ny behöver väljas in.

11. Behandling av styrelsens förslag och stadgeenligt väckta motioner

Inga förslag eller motioner fanns.

12. Övriga frågor

Inga övriga frågor fanns.

13. Plats där stämmoprotokollet hålls tillgängligt

Det sker på områdets öppna anslagstavlor samt på hemsidan. Medlemmar som har angivit mejladress får också protokollet på mejl.

14. Ordföranden förklarade mötet avlutat och tackade för visat intresse.

Vid protokollet:Gunilla Ladberg

Ordförande: Karin Marcus

Justeras: Birgitta Jonasson och Michael Zucker

2016:

Protokoll från årsmöte 31 juli 2016

Närvarande: 34 medlemmar

1. Mötet öppnades av ordförande Karin Marcus.

Kallelsen förklarades ha skett i behörig ordning.

2. Val av mötesfunktionärer

Till ordförande valdes Karin Marcus, till sekreterare Gunilla Ladberg och till justerare tillika rösträknare Lotta Forssman och Mats Åberg.

3. Fastställande av dagordning

Dagordningen fastställdes.

4. Behandling av verksamhets- och revisionsberättelse

Dessa lästes upp och lades till handlingarna.

5. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet.

6. Rapporter

Karin rapporterade från de regelbundna VA-mötena med kommunen. Kommunen vill gärna glömma bort sommarboendes behov så det är viktigt att vår förening fortlöpande påminner och påpekar detta. Från verksamhetsrapporten rapporterades att vår förening lyckats få kommunen att gå med på samlad avstängning och påsättning av vatten höst och vår. Detta får ner priset per fastighet från 3 150 kr per år till 400 kr.

Den som endast vill ha vattenkran vd tomtgränsen (vid förfrågan visade det sig vara 13 av mötesdeltagarna) och som har godkänd toalösning (budning, mulltoa eller eltoa) behöver ingen VA-lösning och alltså ingen tank eller annat arrangemang på tomten. Fråga: Hur fixar man en vattenkran vid tomtgränsen? Styrelsen tar med sig den frågan.

De som bara vill ha kran vid tomtgränsen får lägre s. k. lägenhetskostnad. Medlemmarna uppmanas att kolla fakturaunderlaget noga, det kan vara för högt.

Kommunen har en broschyr där alla siffror finns.

Alla får själva välja: skaffa vattenmätare eller betala en schablonkostnad (på 100 kbm/år).   

Fråga som kom upp: Hur bevakar kommunen att detaljplanen följs? Svar: Kommunen gör ingenting om inte någon boende anmäler brott mot detaljplanen. Men då är de skyldiga att utreda. Från styrelsen föreslogs att boende anmäler till föreningsstyrelsen när man ser sådant. Styrelsen kommer dock inte att anmäla boende, men däremot ligga på kommunen om att se till att detaljplanen följs.

Föreningens hemsida ses nu över, bl. a. så att medlemmar ska kunna ändra mejladress och att man ska kunna anmäla sig som medlem där.

Peter informerade om en ny toalösning: Bioflush, en snålspolande mulltoa.

7. Val av funktionärer

Ordförande Karin Marcus har 1 år kvar av mandatperioden. Till ordinarie ledamot omvaldes Kjell Johansson, Lars-Otto Frick och Carsten Palmér. Ledamöterna Bertil Lindborg och Salan Ahlgren samt suppleanterna Gunilla Ladberg och Peter Mårtensson har ett år kvar.

Till revisor omvaldes Birgitta Sundström.

8. Till valberedning omvaldes Ylva Isberg, sammankallande, och Solweig Fogman.

9. Behandling av styrelsens förslag och stadgeenligt väckta motioner

Inga förslag eller motioner fanns.

10. Övriga frågor

Inga övriga frågor fanns.

11. Plats där stämmoprotokollet hålls tillgängligt

På områdets öppna anslagstavlor samt på hemsidan. Medlemmar som har angivit mejladress får också protokollet på mejl.

12. Ordföranden förklarade mötet avlutat och tackade för visat intresse och för uttalat stöd till syrelsen för dess arbete.

Vid protokollet:Ordförande:

Gunilla LadbergKarin Marcus

Justeras:

Lotta ForssmanMats Åberg

2015:

Protokoll från årsmöte 26 juli 2015

Närvarande: 32 medlemmar

1. Mötet öppnades av ordförande Karin Marcus. Kallelsen förklarades ha skett i behörig ordning.

2. Val av mötesfunktionärer Till ordförande valdes Karin Marcus, till sekreterare Gunilla Ladberg och till justerare tillika rösträknare Hans Lindström och Jessica Paulin.

3. Fastställande av dagordning Dagordningen fastställdes.

4. Behandling av verksamhets- och revisionsberättelse. Dessa lästes upp och lades till handlingarna.

5. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet.

6. Rapporter Angående det nya anläggningsbeslut som tagits rapporterade Karin, att vår förening drivit att sommarboende ska ha lägre andelstal än vinterboende samt att anläggningsbeslutet ska vara möjligt att ompröva efter fem år. Tyvärr har vi fått nej på båda punkterna, och även på våra överklaganden. Bertil Lindborg, ansvarig för dagvattensfrågor i samfällighetens styrelse, rapporterade att ÅH har stora dagvattenproblem som kommer att bli dyra att åtgärda. Lars-Otto skissade och beskrev anslutningen av året runt-VA och olika frågor ställdes och besvarades. Bland annat klargjordes att den som enbart vill ha vatten till en kran utomhus inte behöver ansluta till VA, men behöver ha en av SMOHF godkänd toalösning med eltoa, mulltoa eller budning. Karin rapporterade om frågor som ställdes till föreningens medlemmar våren 2014. Det framgick då att en överväldigande majoritet av de svarande vill fortsätta ha sommarvatten, avstängt på vintern. Få har behov av vintertappställen och ännu färre av vinterväghållning inom området. Peter Mårtensson har dragit fram VA till sitt hus och berättade bl. a att kommunen kräver att den entreprenör som fastighetsägaren anlitar skall komma på ett möte med kommunen och få all info om tillvägagångssättet.

7. Val av funktionärer Till ordförande omvaldes Karin Marcus på 2 år. Till ordinarie ledamot omvaldes Bertil Lindborg på 2 år medan Salan Ahlgren nyvaldes på 2 år. Till suppleanter omvaldes Gunilla Ladberg på 2 år och Peter Mårtensson på 2 år. Kjell Johansson, Carsten Palmaer och Lars-Otto Frick har ett år kvar. Till revisor omvaldes Birgitta Sundström.

8. Till valberedning omvaldes Ylva Isberg, sammankallande, och Solweig Fogman.

9. Behandling av styrelsens förslag och stadgeenligt väckta motioner Styrelsen föreslog att verksamhetsåret enligt stadgarna skall omfatta 1 augusti – 31 juli, i enlighet med praxis. Detta beslutades enhälligt. Ett utkast till skrivelse till kommunens politiker med kopia till VA-avdelningen lästes upp och fick mötets stöd. Styrelsen förslog att föreningen ska ordna ett öppet möte med (någon av) kommunens tjänstemän angående tekniska frågor kring avstängning av vatten, förslagsvis i Handen under tidigare delen av hösten. Förslaget väckte mötets gillande. Inga motioner hade inkommit.

10. Övriga frågor Inga övriga frågor fanns.

11. Plats där stämmoprotokollet hålls tillgängligt På områdets öppna anslagstavlor samt på hemsidan, inom 14 dagar. Medlemmar som har angivit mejladress får också protokollet på mejl.

12. Ordföranden förklarade mötet avlutat och tackade för visat intresse och för uttalat stöd till styrelsen för dess arbete.

Vid protokollet: Gunilla Ladberg

Ordförande: Karin Marcus

Justeras: Hans Lindström&Jessica Paulin

2014:

Protokoll från årsmöte 27 juli 2014

Närvarande: 32 medlemmar

1. Mötet öppnades av ordförande Karin Marcus.

Kallelsen förklarades ha skett i behörig ordning.

2. Val av mötesfunktionärer

Till ordförande valdes Karin Marcus, till sekreterare Gunilla Ladberg och till justerare tillika

rösträknare Håkan Pennheim och Ylva Isberg.

3. Fastställande av dagordning

Dagordningen fastställdes med de ändringar styrelsen föreslog.

4. Behandling av verksamhets- och revisionsberättelse.

Dessa lästes upp och lades till handlingarna.

5. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet.

6. Rapporter

Om nytt anläggningsbeslut. Karin rapporterade att vi framfört våra synpunkter och att ett

par ledamöter överklagat i fråga om lika andelstal sommar/vinterboende och möjlighet att

ompröva hela beslutet efter fem år.

VA-info. Bertil rapporterade. Den mindre avloppspump som kommunen tidigare angett

som alternativ kommer endast att tillåtas i enstaka undantagsfall, endast 2,6 m pump är i

praktiken aktuell. Sommarvattnet kommer troligen att vara kvar tills det nya systemet är

genomfört i hela ÅH. En dagvattengrupp har bildats i samfälligheten, då dagvattnet är en

stor fråga som varit eftersatt i många år.

Hemsidan. Gunilla rapporterade om info på hemsidan. Bl. a. finns en utförlig text om olika

alternativ för VA-anslutning. Den som vill framföra synpunkter till andra medlemmar eller

till hemsidan kan mejla gunilla@ladberg.se. Efterlystes: någon IT-kunnig som vid behov kan

hjälpa till med hemsidan.

Frågor till medlemmar. Lars- Otto rapporterade. Styrelsen mejlade/ringde i vintras till

medlemmar och frågade om önskemål om VA. Svaren finns på hemsidan. Det framgick att en överväldigande majoritet av de svarande vill fortsätta ha sommarvatten, avstängt på vintern.

Få har behov av vintertappställen och ännu färre av vinterväghållning inom området.

7. Val av funktionärer

Till ordinarie ledamot omvaldes Kjell Johansson 2 år. Karin Marcus, Gunilla Ladberg, Carsten

Palmaer och Bertil Lindborg har ett års mandattid kvar. Som suppleant omvaldes Lars-

Otto Frick, medan Peter Mårtensson har ett år kvar. Till ny suppleant valdes Salan Ahlgren.

Till revisor omvaldes Birgitta Sundström.

8. Till ny valberedning valdes Ylva Isberg, sammankallande, och Solveig Fogman.

9. Behandling av styrelsens förslag och stadgeenligt väckta motioner

Styrelsens förslag till brev till Haninge kommun med stöd för deras undantag från

Attefallslagen för ÅH godkändes enhälligt och med acklamation.

Styrelsen redovisade att föreningens stadgar anger brutet räkenskapsår för ekonomin men

att angivelse saknas för verksamhetsberättelsen, vilket är inkonsekvent, och aviserade

förslag till ändring av stadgarna till nästa årsmöte.

Inga motioner hade inkommit.

10. Övriga frågor

Inga övriga frågor fanns.

11. Plats där stämmoprotokollet hålls tillgängligt.

På områdets öppna anslagstavlor samt på hemsidan.

12. Ordföranden förklarade mötet avlutat och tackade för visat intresse och för uttalat stöd till syrelsen för dess arbete.

Vid protokollet: Gunilla Ladberg

Ordförande: Karin Marcus

Justeras: Ylva Isberg & Håkan Pennheim

Verksamhetsberättelse 2014 07 26

För föreningen Bevara Sommarstaden Årsta Havsbad avseende verksamhetsåret 2013.

Föreningen har ca 150 medlemmar som representerar 125 fastigheter.

Styrelsen

Styrelsen har bestått av Marie Ungheden ordförande fram till juni, då hon flyttade och Karin Marcus tog över, Kjell Johansson kassör, Gunilla Ladberg sekreterare, Carsten Palmær ledamot, Bertil Lindborg ledamot, Karin Marcus suppleant, Lars-Otto Frick suppleant, Peter Mårtensson suppleant.

Revisor: Birgitta Sundström.

Valberedning: Kerstin Palmlund och Ingemar Unge.

Årsmöte genomfördes den 28 juli 2013.

Årsmötesprotokollet anslogs på anslagstavlor i Årsta Havsbad samt förvarades hos sekreteraren.

Styrelsen har hållit 1st. konstituerande möte, 10 st. protokollförda styrelsemöten, 1st. ordinarie medlemsmöte (årsmötet) under verksamhetsåret.

Verksamhet under året

• Vi har, som förening, skickat ett överklagande av Haninge kommuns beslut om detaljplan till Miljööverdomstolen.

• Vi har deltagit i möten med samfälligheten (ÅHS) och med Miljögruppen i Årsta Havsbad.

• Vi har haft många kontakter med Hans Rosén på Lantmäteriet angående nytt anläggningsbeslut och ställt flera muntliga och skriftliga frågor. Framför allt har det gällt rätt till omprövning av hela beslutet efter fem år samt om andelstal för fastigheterna där vi hävdat att det bör vara olika tal för sommarboende och fastboende.

• Till samfällighetens årsmöte 2013 lades två motioner. En av Marie Ungheden om samfällighetens roll gentemot fastighetsägarna, en av Karin Marcus om enkät för att fråga om önskemål vad gäller sommar/vintervatten.

• Vi har deltagit med informationsbord under Årstadagen.

• Informationssidor till årets två nummer av Årsta Havsbladet har tagits fram.

• Vi har krävt, och fått, representation i möten med VA-enheten i Haninge Kommun och deltagit i ett antal möten.

• Till årsmötet 2013 formulerade styrelsen ett upprop ställt till Haninge kommun vilket togs med acklamation.

• Vi har uppdaterat vår hemsida med bl.a. aktuell information om VA-frågan.

• Vår styrelseledamot Bertil Lindborg har fortlöpande arbetat med dagvattenfrågan i ÅH.

• Våra styrelseledamöter Lars-Otto Frick och Karin Marcus invaldes i samfällighetens valberedning.

Årsta Havsbad 26 juli 2014

Karin Marcus - ordförande

Kjell Johansson - kassör

Gunilla Ladberg - sekreterare

Carsten Palmær - ledamot

Bertil Lindborg - ledamot

Peter Mårtensson - suppleant

Lars-Otto Frick - suppleant

2013:

Årsmötesprotokoll 2013

Föreningen Bevara sommarstaden Årsta havsbad

Protokoll från årsmöte 28 juli 2013

Närvarande: 36 medlemmar

1. Mötet öppnades av t f ordförande Karin Marcus.

Kallelsen förklarades ha skett i behörig ordning.

2. Val av mötesfunktionärer

Till ordförande valdes Karin Marcus, till sekreterare Gunilla Ladberg och till justerare tillika rösträknare Salan Ahlgren och Björn Svanqvist.

3. Fastställande av dagordning

Dagordningen fastställdes med de ändringar styrelsen föreslog.

4. Behandling av verksamhets- och revisionsberättelse.

Dessa lästes upp och lades till handlingarna.

5. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet.

6. Val av funktionärer

Till ordförande valdes Karin Marcus på 2 år, till ordinarie ledamöter Gunilla Ladberg nyval på 2 år, Carsten Palmaer omval 2 år, Bertil Lindborg omval 2 år. Till suppleanter valdes Åse Tangen nyval på 2 år, Peter Mårtensson, nyval 2 år. Kjell Johansson och Lars-Otto Frick har ett års mandattid kvar. Till revisor omvaldes Birgitta Sundström.

7. Till valberedning omvaldes Kerstin Palmlund och Ingemar Unge.

8. a) Information i VA-frågan.

Lars-Otto Frick och Bertil Lindborg redogjorde för föreningens frågor till kommunens VA-avdelning och de svar vi fått samt för ekonomiska kalkyler över de utgifter som VAanslutningen för med sig. Dessa finns att läsa på föreningens hemsida www.bevarasommarstadenarstahavsbad.se. Vad som gäller om vatten inte är indraget i huset föreslogs bli tydligare formulerat på vår förenings hemsida.

Styrelsen informerade om att kommunens VA-avdelning haft möte med samfälligheten och Fastighetägarföreningen men inte bjudit in vår förening. Ordföranden kontaktade då kommunen och framhöll att av demokratiska skäl bör också vår förening inbjudas, och nu deltar två representanter i dessa möten.

b) Behandling av styrelsens förslag och stadgeenligt väckta motioner.

Styrelsens förslag till uttalande från mötet: ”Bevara sommarstaden Årsta havsbad” lästes upp och godkändes enhälligt och med acklamation. Uttalandet, med underskrift från mötesdeltagarna, ställs till Haninge Kommun men kommer också att för kännedom tillställas Samfällighetsstyrelsen, Lantmäteriet, Länsstyrelsen. Det föreslogs också införas i nästa nummer av Årsta Havsbladet.

Inga motioner hade inkommit.

9. Övriga frågor

Karin Marcus informerade om det nya anläggningsbeslut som ska komma från Lantmäteriet och som gäller gemensamhetsanläggningar som alla fastighetsägare kan nyttja. På samfällighetens årsmöte beslutades att bilda en arbetsgrupp med bred representation, där vår förening kommer att ha två representanter. Vår förening har anledning att ha fokus på vilka delar som skiljer i användande mellan sommarboende och fastboende, t ex vägar och snöröjning.

Representanter för vår förening kommer också i augusti att träffa en tjänsteman på Lantmäteriet för att fråga om vad som gäller i situationer liknande vårt områdes.

Inga andra övriga frågor fanns.

10. Plats där stämmoprotokollet hålls tillgängligt.

På områdets öppna anslagstavlor samt på hemsidan, om 14 dagar.

11. Ordföranden förklarade mötet avlutat och tackade för visat intresse och för god stämning.

Vid protokollet: Ordförande:

Gunilla Ladberg, Karin Marcus

Justeras: Salan Ahlgren Björn Svanqvist

Verksamhetsberättelse 2013

för Bevara Sommarstaden Årsta Havsbad avseende verksamhetsåret 2012-2013.

Styrelsen

Styrelsen har bestått av Marie Ungheden ordförande, Kjell Johansson kassör, Gunilla Ladberg sekreterare, Åse Tangen ledamot, Carsten Palmær ledamot, Karin Marcus suppleant, Lars-Otto Frick suppleant, Bertil Lindborg suppleant.

På årsmötet den 29 juli 2012 valdes:

Ledamot Kjell Johansson                      2 år

Ordinarie Bertil Lindborg                      1 år

Suppleant Gunilla Ladberg                    1 år (fyllnadsval)

Suppleant Karin Marcus                        2 år

Suppleant Lars-Otto Frick                     2 år

Övriga styrelsemedlemmar med kvarvarande mandatperiod 2012:

Ordförande Marie Ungheden                 1 år

Ordinarie Carsten Palmær                    1 år

Ordinarie Åse Tangen                           1 år

Mandattiden går 2013 ut för Bertil Lindborg, Gunilla Ladberg, Carsten Palmaer samt Åse Tangen. Samtliga står till förfogande för omval.

Marie Ungheden har sålt stugan i Årsta Havsbad till ny ägare fr.o.m. 14/6 2013.

Till revisor valdes Birgitta Sundström.

Till valberedning valdes Ingemar Unge och Kerstin Palmlund.

Årsmöte genomfördes den 29 juli 2012.

Årsmötesprotokollet anslogs på anslagstavlor i Årsta Havsbad samt förvarades hos sekreteraren.

Styrelsen har hållit 1 st. konstituerande möte, 9 st. protokollförda styrelsemöten, 1 st. ordinarie medlemsmöte (årsmötet) under verksamhetsåret 2012-2013.

Verksamhetsberättelse

* Vi har, som förening, skickat ett överklagande av Haninge kommuns beslut om detaljplan till Mark- och miljödomstolen och senare till Mark-och miljööverdomstolen.

* Motioner har inlämnats till samfällighetens årsmöte.

* Vi har deltagit i möten med ÅHS och  Fastighetsägarföreningen.

* Informationssidor till två nr av Årsta Havsbladet har tagits fram.

* Vi har uppdaterat och fått igång vår hemsida.

* Vi har deltagit i möten med Skärgårdsrådet, på AMF 1, Berga.

* Vi har ställt frågor skriftligt och muntligt till VA-enheten i Haninge kommun angående teknik, sommarbruk och ekonomi av det kommande VA-systemet.

* Vi har kontaktat Lantmäteriet med synpunkter och frågor kring det kommande anläggningsbeslutet.

* Vi har av demokratiska skäl (!)  krävt att få delta i möten med Haninge kommun vid VA-planeringen för ÅH.

* Vi har haft kontakt med Södertälje kommun om ny avloppsmodell, som vi också besökt.

* Vi har haft kontakt med Skärlinge Fritidsby angående Södertäljemodellen.

2012 och tidigare:

Verksamhetsberättelse 2012

för Bevara Sommarstaden Årsta Havsbad avseende verksamhetsåret 2011-2012.

Styrelsen

Styrelsen har bestått av Marie Ungheden ordförande, Kjell Johansson kassör, Åse Tangen sekreterare, Carsten Palmær ledamot, Karin Marcus suppleant, Lars-Otto Frick suppleant, Jessica Paulin suppleant.

På årsmötet den 13 augusti 2011 valdes:

Ordförande Marie Ungheden            2 år

Ledamot Carsten Palmær                 2 år

Ledamot Åse Tangen                        2 år

Suppleant Jessica Paulin                  2 år

Övriga styrelsemedlemmar med kvarvarande mandatperiod 2011:

Ledamot Kjell Johansson                 1 år

Suppleant Karin Marcus                   1 år

Suppleant Lars-Otto Frick                1 år

Till revisor valdes Birgitta Sundström.

Till valberedning valdes Marianne Strådahl och Kerstin Palmlund.

Årsmöte genomfördes den 13 augusti 2011.

Årsmötesprotokollet anslogs på anslagstavlor i Årsta Havsbad samt förvarades hos sekreteraren.

Styrelsen har hållit 1st. konstituerande möte, 11 st. protokollförda styrelsemöten,1st. ordinarie medlemsmöte (årsmötet) under verksamhetsåret 2011-2012.

Mandattiden går 2012 ut för Kjell Johansson, Karin Marcus, samt Lars-Otto Frick. Samtliga står till förfogande för omval.

Jessica Paulin avgår efter ett år, fyllnadsval ska ske för ett år.

Verksamhetsberättelse

•Vi har, som förening, skickat ett överklagande av Haninge kommuns beslut om detaljplan till Länsstyrelsen.

•Vi skickade även under hösten 2011 det Medborgarförslag, som antogs på vårt årsmöte, till Haninge Kommun.

•Som resultat av Medborgarförslaget blev vi inbjudna till ett nämndmöte, där vi presenterade vårt förlag.

•Vi har skickat insändare till lokaltidningen för att påverka.

•Motion har inlämnats till samfällighetens årsmöte.

•Vi har deltagit i möten med samfälligheten och med Miljögruppen i Årsta Havsbad.

•Vi har även deltagit i styrgruppen för VA-gruppen, som arbetat på uppdrag från stämmobeslutet 2011.

•Informationssidor till två nr av Årsta Havsbladet har tagits fram.

•Vi har deltagit i två möten med Skärgårdsrådet, på hösten 2011 samt på våren 2012 på AMF 1, Berga.

•Vi har deltagit i möten med VA-enheten i Haninge Kommun.

•Under våren 2012 hade vi möte med två tjänstemän på Länsstyrelsen. Vi fick då möjlighet att förtydliga och fördjupa våra åsikter i våra överklaganden.

Årsta Havsbad 29 juli 2012

Marie Ungheden

Kjell Johansson

Åse Tangen

Carsten Palmær

Jessica Paulin

Karin Marcus           

Lars-Otto Frick

Överklaganden 2010-2013

2010:

Regeringsrätten

Överklagande av beslut fattat i Kammarrätten i Stockholm

Överklagat avgörande: beslut daterat 2010-09-27 i mål nr 5199-10 vid Kammarrätten i Stockholm avdelning 03. 


Jag vill överklaga att prövningstillstånd ej är medgivet.


Jag yrkar på att Regeringsrätten lämnar prövningstillstånd och ändrar Kammarrättens beslut.

Jag anser att det är av vikt för rättstillämpningen att en kommun följer de regler och bestämmelser som gäller, i detta fall angående miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 
Haninge kommun har underlåtit att göra en MKB, trots att Miljöbalken uttryckligen säger att det ska genomföras vid de planeringsomständigheter som gäller i detta fall, ”om genomförandet av planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan”.

Sakfrågans behandling är beroende av att regler följs. Reglerna ska garantera att rätt och tillräckligt underlag finns för att fatta ett relevant beslut. Genom att Haninge kommun fattar ett beslut mot gällande regler eftersom MKB ej är genomfört, blir beslutet ogrundat. 
Varför ska regler finnas om dessa ej behöver följas? Vem avgör definitionen av ”betydande miljöpåverkan”? Skrivelsen nedan påvisar att den, av Haninge Kommun, framtagna detaljplanen skulle komma att innebära en betydande miljöpåverkan. 

Ett annat skäl för prövning är att det militära riksintresset kommer att underordnas det kommunala intresset, om Haninge kommuns talan får råda. 
Om Haninge kommun genomför ett kommunalt VA-system kommer konflikten mellan året-runt-boende och bullerstörningar från AMF 1 att ställas på sin spets. 
Enligt gällande regler blir det militären som får ge efter eftersom det är den störande verksamheten som måste flytta på sig. 

Med hänsyns till ovanstående två skäl begär jag prövning, så att Haninge kommun kan tvingas genomföra den MKB som enligt Miljöbalken borde ha gjorts.

Skälen för min överklagan är:

Kammarrätten har inte behandlat sakfrågan, avseende lagligheten av kommuns beslut, i det överklagande av kommunalt beslut som inlämnades till Kammarrätten gällande beslut fattat av stadsbyggnadsnämnden i Haninge Kommun den 16 juni 2010 avseende detaljplan Årsta Havsbad SBN 252/2009.

Jag yrkar på att:

Regeringsrätten lämnar prövningstillstånd och ändrar Kammarrättens beslut avseende laglighetsprövning samt upphäver beslut fattat i stadsbyggnadsnämnden i Haninge Kommun. Överklagandet ställt till Kammarrätten är inte ett överklagande av detaljplanen i sak utan ett klagande av att beslutet i stadsbyggnadsnämnden tagits utifrån felaktig grund. Nedan anges bevisen för att jag anser att kommunen har fattat beslut utifrån ett oriktigt och olagligt underlag.

1. Motstridigt planförslag

Alla kommuner ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Planen utgör ett samlat beslutsunderlag och är ett handlingsprogram som visar kommunens syn på mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Översiktsplanen är vägledande för efterkommande beslut men inte juridiskt bindande. Den är också en överenskommelse mellan stat och kommun om hur riksintressena ska tas tillvara och utgör på detta sätt en gemensam grund för myndighetsbeslut. Kustplanen 2002 framtagen av Haninges samt Nynäshamns kommuner syftar till:

•att öka medvetenheten och förståelsen för skärgårdsområdenas speciella förutsättningar och möjligheter.

•att beskriva vattenområdenas och strändernas kvaliteter och hot.

•att redovisa hur land- och vattenområden i kommunerna bör skyddas, bevaras och utvecklas.

•att redovisa vilka land- och vattenområden som kan utvecklas/exploateras.

•att tydligt beskriva möjligheter att utveckla näringar i skärgården, vilka samtidigt hushåller eller förstärker områdets natur- och kulturvärden.

•att vara ett tydligt och lättolkat underlag för tillståndsprövningar enligt till exempel Plan- och bygglagen och Miljöbalken

I planförslaget anges att ”Målsättningen är att Årsta havsbad (ÅH) ska bevara och utveckla sin identitet som Sommarstaden vid Horsfjärden”.


Haninge Kommun inger falska förhoppningar om att kommunen vill bevara natur- och kulturmiljön, men bäddar för radikala förändringar med ett året runt -VA. Historien visar att områden där kommunalt VA dras fram tvingar sommarstäderna till att bli sk. omvandlings-områden och skapar tryck för permanentboende. Idag finns inget permanentningstryck i Årsta Havsbad.

Jag anser därför att beslutet är fattat på oriktiga grunder, är motstridigt mot Kustplanen och att syftet med planen är vilseledande.

2. Dåligt underbyggt beslutsunderlag. 
Miljökonsekvensbeskrivning är inte genomförd. Kommunen anser att planen inte har någon betydande miljöpåverkan. Detta anser jag vara direkt felaktigt då dels en förutsättning för planen är en utbyggnad av Fors reningsverk (enligt Miljöbalken krävs att en MKB utförs vid en sådan utbyggnad), dels kommer LTA-systemet vara eluppvärmt ca 100 dagar/år, samtidigt som ca 700st. mer eller mindre oisolerade sommarhus ska stå uppvärmda vintertid.

För Årsta Havsbad skulle en Miljökonsekvensbeskrivning enligt ovan bl.a. utvisa följderna av: utökade koncentrerade utsläpp av fosfor och kväve i Vitsån och Horsfjärden från Fors reningsverk, utbyggnad av Fors reningsverk och anläggande av hotell i Årsta Havsbad. Vad innebär det för energiförbrukningen om fler bosätter sig permanent och vilken påverkan får det tillsammans med ett eluppvärmt LTA-system på koldioxidutsläppen? Vilken miljö-påverkan innebär det att ca 700 bristfälligt isolerade sommarstugor skall stå uppvärmda under 6-7 månader vintertid då de inte används?

Det är inte styrkt att vattenkvaliteten försämrats i ÅH och att ÅH förorenar Horsfjärden. 
Det är inte styrkt att permanentningstrycket i ÅH ökat. Tvärtom har antalet permanentboende legat stadigt på ca 19-20% under många år, vilket innebär att majoriteten, ca 700 st., av de 830 stugorna fortfarande nyttjas som sommarstugor.


Jag anser att beslutet är fattat på olagliga grunder när Haninge Kommun har åsidosatt att utföra en MKB, vilken krävs enligt Miljöbalken.

3. Inte långsiktigt hållbart och inte energisnålt system.

I Kustplan 2002 anges nationella miljömål för Haninge Kommun.

Miljökvalitetsmål gällande planområdet är fastställt i regeringens proposition 1997/98:145  under rubriken Hav i balans samt levande kust och skärgård. Miljökvalitetsmålet i sin helhet är formulerat enligt nedan:

"Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar."

Syftet med detaljplanen anges vara att: ”skapa förutsättningar för att lösa rådande vatten- och avloppsproblem på ett långsiktigt hållbart sätt”.
Det av Haninge Kommun föreslagna VA-systemet ger otillräcklig vattenrening och ger utökad koncentration av utsläpp i Horsfjärden. Eluppvärmning året runt krävs för VA-systemets skull, trots att sommarstugor inte nyttjas året runt. Att tvinga Årsta Havsbadsborna att byta ut miljövänliga urinseparerande klosetter och latrinkomposter till ett eluppvärmt sötvattensbaserat system är inte ett steg framåt, utan flera steg tillbaka. Forskningen idag visar att vattentoalett är det minst uthålliga sättet man kan använda när det gäller att hantera mänskligt avfall. Vattentoaletter släpper ut stora mängder dricksvatten i havet, ger ett metallberikat slam och sprider snabbt de närsalter som göder åar, sjöar och kustvatten. Långtidskompostering är det enda system man kan kalla uthålligt.

I Kustplanen 2002 anges även att ”Badbusslinjer bör inrättas under sommarhalvåret för att boende utan tillgång till bil ska ha en möjlighet att nyttja havsbaden”. Detta har Haninge Kommun inte följt i förslaget till den nya detaljplanen. Planen anger inga nya busslinjer som skulle kunna komma att avlasta området från den under sommaren betydligt ökade biltrafiken. Genom området löper en väg till Årsta Brygga, där båtarna till Utö lägger till.

I Kustplanen 2002 anges att:

”Bryggorna vid Årsta havsbad och Dalarö dras sedan länge med problem. Vackra dagar när folk vill ta båten ut i skärgården räcker inte parkeringsplatserna till i Årsta Havsbad, dessutom blir genomfartstrafiken stor”.

Kommunikationerna med bryggan skulle underlättas väsentligt med utökad busstrafik. Med betydligt mindre genomfartstrafik till färjorna skulle luftföroreningarna i området minska. Detta har Haninge Kommun inte tagit hänsyn till i detaljplanen. Vilket ytterligare visar att Haninge Kommun inte tar hänsyn till det nationella miljökvalitetsmålet samt att en långsiktig hållbar utveckling skall främjas.

Jag anser därför att beslutet som bygger på liggande planförslag är grundat på ett oriktigt samt bristfälligt underlag där långsiktigheten inte är seriöst behandlad samt inte är i enlighet med det nationella miljökvalitetsmålet där det anges att en hållbar utveckling skall främjas. 


4.  Riksintressen 
Då planen kommer att öppna upp för permanentboende i en helt annan grad än i dag kommer militären vid AMF 1 Berga att tvingas till dyrbara omprioriteringar (ev. flytt) på grund av bullerstörningar från den militära verksamheten. Naturvårdsverket anger att det är den störande verksamheten, oaktat om verksamheten funnits på platsen länge, som är skyldig att anpassa sin verksamhet efter akustikkraven. Akustikkraven från Årsta Havsbad kommer med största säkerhet att öka om detaljplanen vinner laga kraft på grund av att den medger utökade möjligheter för permanent bosättning.

I Kustplanen 2002 anges att skärgården är ett Nationallandskap.
Hela skärgården är, från Forsmark i Uppland till Arkösund i Södermanland, av riksintresse för sina samlade natur- och kulturvärden enligt 4 kap 2 § miljöbalken. Inom området ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas. Detta betyder att hela kustplaneområdet omfattas av denna bestämmelse. Årsta Havsbad anges ha ett kulturhistoriskt värde, vilket har dokumenterats och inventerats. Årsta Havsbads sportstugemiljö anges i Kustplanen vara en viktig helhetsmiljö för kulturmiljövården.

Årsta havsbad exploaterades på 1930-talet av HSB och små tomter arrenderades ut till folk som bebyggde tomterna med sportstugor. Ambitionen var att trångbodda stockholmare med begränsade ekonomiska resurser också skulle få chansen att vistas i skärgården under sommaren. Idag nyttjas fortfarande ca 80 % av husen som sommarstugor. 

Årsta Havsbad är i kommunens kulturmiljöprogram klassat som utredningsområde, det vill säga en noggrann undersökning krävs för att en beskrivning och värdering av kulturmiljön ska kunna göras. Stockholms läns museum har under sommaren 2001 genomfört en sådan värdering "Årsta havsbad – kulturhistorisk värdering och förslag till skydd för bebyggelsen". Värderingen slår fast att miljön i Årsta Havsbad som helhet har ett kulturhistoriskt värde. Strukturen med små hus på tomter som är omgärdade av gröna staket bör behållas.

Särskild hänsyn ska enligt kulturmiljöprogrammet tas till områdets ursprungliga karaktär vid om- och tillbyggnader. Årsta havsbad får inte utvecklas utan kulturmiljövårdande insatser. Museet anser att skyddsbestämmelser bör tas in i en detaljplan och ger förslag på hur de kan utformas. ”Kulturmiljön i Årsta havsbad bör utredas vidare och få någon form av skydd.”

För Årsta havsbad med omnejd finns en fördjupad översiktsplan från början av 1990-talet som trycker på att stor hänsyn ska tas till kulturmiljön och landskapsbilden.

Jag anser därför att beslutet att anta detaljplanen kommer att ge betydligt större verkningar för riksintressena än vad Haninge Kommun ger sken av. Konsekvenserna av detaljplanen kommer dels att bli att AMF 1 kan komma att tvingas flytta dels att Årsta Havsbads kulturhistoriska värde ödeläggs.

Undertecknat 2010-10-11

2011:

Länsstyrelsen i Stockholms län

Överklagande av detaljplan

Överklagat avgörande: Dnr: SBN 252/2009, Plan.2004.15.

Överklagande av beslut taget av Kommunfullmäktige i Haninge Kommun

den 2011-10-17, § 177, avseende antagande av detaljplan för Årsta Havsbad.

Jag vill överklaga beslutet.


Jag yrkar på att Länsstyrelsen i Stockholms län upphäver Haninge Kommuns antagandebeslut.

Skälen för min överklagan är:

1. Plan och bygglagen

Det finns en ordning för hur detaljplaner ska hanteras för att säkerställa demokrati och möjliggöra för samtliga sakägare att kunna ta ställning till det som fastläggs i en detaljplan. Jag anser att förloppet kring denna detaljplan, som nu antagits, har utförts på ett vilseledande sätt mot sakägare i Årsta Havsbad.

 

I planbeskrivning till detaljplanen anges följande:

”Tidigare var framtagandet av en detaljplan för Årsta Havsbad tänkt att ske i en etapp-indelning, med fem etapper som påbörjades i den nordvästra delen. Samråd för etapp 1 pågick under sommaren 2006. Kommunen beslutade efter detta att hela området skulle planläggas i en enda detaljplan, samrådet pågick under sommaren 2008. De synpunkter och yttranden som inkommit under samrådet för etapp 1 och hela området har legat till grund för den fortsatta planeringen”.

Haninge kommun har således beslutat att hela området skall planläggas i en detaljplan och det är på det sättet som planen har presenterats för fastighetsägarna, övriga sakägare, remiss-instanser, varit på samråd, ställts ut, samt beslutats om i stadsbyggnadsnämnden. Haninge kommun har på intet sätt antytt till fastighetsägarna att kommunen skulle komma att frångå sitt beslut om en detaljplan för hela området.

Inför beslutet i sista instans, kommunfullmäktige, presenteras helt plötsligt två olika detaljplaner. Haninge kommun har egenmäktigt ändrat i den plan som har varit ute på samråd (med många synpunkter), presenterats på utställning (med ytterligare många synpunkter) och fattats beslut om i stadsbyggnadsnämnden. Kommunfullmäktige beslutar dessvärre att anta den detaljplan som vare sig fastighetsägare eller övriga sakägare haft att ta ställning till.

Att inför det avgörande beslutet ändra vitala delar av planen och därmed sätta hela den demokratiska processen ur spel anser jag vara ett utomordentligt övertramp och anledning till överklagande av planen och hela planprocessen inom Haninge Kommun.

Ett av de mest viktiga och framträdande områden i Årsta Havsbad är badparken. Badparken utgörs av samfälld mark och är en mycket stor tillgång för området och för Haninge kommuns medborgare. När Årsta Havsbad en gång anordnades var det med tämligen små tomter för enkla sommarstugor för att därigenom tillskapa större ytor med gemensam mark för alla att vistas på, varav badparken var en sådan tydlig och väsentlig gemensam yta. Nu har hela badparken lyfts ut ur detaljplanen för senare beslut. Det har inte fattats några som helst beslut inom samfälligheten om ändringar av nyttjandet av badparken.

Kommunfullmäktige har genom detta beslut kränkt hela den process som ska säkra den demokratiska förankringen. Detta är helt oacceptabelt.

Jag anser att detta sätt att fatta beslut, utan möjlighet för sakägare att påverka, strider mot Plan- och bygglagens intentioner. Jag överklagar härmed Haninge kommuns beslut.

2. Motstridigt planförslag

Alla kommuner ska enligt Plan- och bygglagen ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Planen utgör ett samlat beslutsunderlag och är ett handlingsprogram som visar kommunens syn på mark- och vattenanvändning och bebyggelseutveckling. Översiktsplanen är vägledande för efterkommande beslut men inte juridiskt bindande. Den är också en överenskommelse mellan stat och kommun om hur riksintressena ska tas tillvara och utgör på detta sätt en gemensam grund för myndighetsbeslut. Kustplanen 2002 är en översiktsplan framtagen av Haninges samt Nynäshamns kommuner som syftar till:

•att öka medvetenheten och förståelsen för skärgårdsområdenas speciella förutsättningar och möjligheter.

•att beskriva vattenområdenas och strändernas kvaliteter och hot mot dessa.

•att redovisa hur land- och vattenområden i kommunerna bör skyddas, bevaras och utvecklas.

•att redovisa vilka land- och vattenområden som kan utvecklas/exploateras.

•att tydligt beskriva möjligheter att utveckla näringar i skärgården, vilka samtidigt hushåller med eller förstärker områdets natur- och kulturvärden.

•att vara ett tydligt och lättolkat underlag för tillståndsprövningar enligt till exempel Plan- och bygglagen och Miljöbalken

I detaljplanförslaget anges att ”Målsättningen är att Årsta Havsbad (ÅH) ska bevara och utveckla sin identitet som Sommarstaden vid Horsfjärden”.


Haninge Kommun inger i detaljplanen falska förespeglingar om att kommunen vill bevara natur- och kulturmiljön, men bäddar för radikala förändringar med året runt -VA. Historien visar att områden där kommunalt VA dras fram tvingar sommarstäderna till att bli s.k. omvandlingsområden och skapar tryck för permanentboende. Idag finns inget permanentningstryck i Årsta Havsbad.

Jag anser därför att beslutet är fattat på felaktiga grunder, är motstridigt mot Kustplanen och att syftet med planen är vilseledande. Jag överklagar härmed Haninge kommuns beslut.

3. Dåligt underbyggt beslutsunderlag. 
Det är inte styrkt att vattenkvaliteten försämrats i Årsta Havsbad eller att Årsta Havsbad förorenar Horsfjärden. 
Det är inte styrkt att permanentningstrycket i Årsta Havsbad ökat. Tvärtom har antalet permanentboende legat stadigt på ca 20 % under många många år, vilket innebär att majoriteten, ca 700, av de 830 stugorna fortfarande nyttjas som sommarstugor.


Miljökonsekvensbeskrivning är inte genomförd och den miljöpåverkan som uppstår inom och utanför planområdet är inte bedömd. Kommunen anser att planen inte har någon betydande miljöpåverkan. Detta anser jag vara direkt felaktigt då dels en förutsättning för planen är en utbyggnad av Fors reningsverk (enligt Miljöbalken krävs att en MKB utförs vid en sådan utbyggnad), dels kommer det föreslagna LTA-systemet vara eluppvärmt ca 100 dagar/år, samtidigt som ca 700 mer eller mindre oisolerade sommarhus ska stå uppvärmda vintertid för att garantera frostfrihet.

För Årsta Havsbad skulle en Miljökonsekvensbeskrivning enligt ovan bl.a. utvisa följderna av:

•-utökade koncentrerade utsläpp av fosfor och kväve i Vitsån och Horsfjärden från Fors

      reningsverk.

•-utbyggnad av Fors reningsverk, nybyggnation av hotell i Årsta Havsbad och ökat

       permanentboende.

•-ökad energiförbrukningen om fler bosätter sig permanent.

•-ökade koldioxidutsläpp på grund av eluppvärmt LTA-system.

•-vilken miljöpåverkan det skulle innebära att 700 bristfälligt isolerade sommarstugor skall stå uppvärmda under 6-7 månader vintertid då de inte används. (På grund av nya EU-regler, vid ny-, om- och tillbyggnad, kommer sommarstugeägarna att tvingas till ett omfattande arbete med att tilläggsisolera sommarstugorna för att dessa ska kunna härbärgera en vattenmätare, som måste stå frostfritt).

Utifrån att en Miljökonsekvensbeskrivning ska utföras då detaljplanen bl.a. påverkar befolkning, materiella tillgångar, bebyggelse och dokumenterat kulturarv är det ytterst anmärkningsvärt och förbryllande att ingen sådan utförts. Planens potentiella miljöpåverkan är inte bedömd.

Jag anser att beslutet är fattat på felaktiga grunder när Haninge Kommun har nonchalerat att utföra en MKB, se även punkt 5. Jag överklagar härmed Haninge kommuns beslut.

4. Inte långsiktigt hållbart och inte energisnålt system.

I Kustplan 2002 anges nationella miljömål för Haninge Kommun.

Miljökvalitetsmål gällande planområdet är fastställt i regeringens proposition 1997/98:145  under rubriken ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”. Miljökvalitetsmålet i sin helhet är formulerat enligt nedan:

"Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar."

Syftet med detaljplanen anges vara att: ”skapa förutsättningar för att lösa rådande vatten- och avloppsproblem på ett långsiktigt hållbart sätt”.


Det av Haninge Kommun föreslagna VA-systemet ger utökad koncentration av utsläpp i Horsfjärden. Eluppvärmning av stugorna året runt krävs för VA-systemets skull, trots att de inte nyttjas året runt. Att tvinga Årsta Havsbadsborna att byta ut miljövänliga torrklosetter och latrinkomposter till ett eluppvärmt sötvattensbaserat system är inte ett steg framåt, utan flera steg tillbaka. Forskningen idag visar att vattentoalett är det minst uthålliga sättet man kan använda när det gäller att hantera mänskligt avfall. Vattentoaletter släpper ut stora mängder dricksvatten i havet, ger ett metallberikat slam och sprider snabbt de närsalter som göder åar, sjöar och kustvatten. Reningsverken kan bara ta hand om hälften av kvävet och förmår över huvud taget inte ta emot vissa kemikalier och läkemedelsrester. Via reningsverken spolas avloppsvattnet ut i Östersjön istället för att hjälpa till att göda jorden som kompost. Jag anser att det i dagens tider har framkommit så oerhört mycket information om det miljömässigt förkastliga i att anordna toaletter med sötvattenspolning att det vore bedrövligt att inte utreda alternativ i en kommun som vill framstå som miljömedveten. 


Numera är fosfatutsläpp från hushållens BDT-vatten försumbara då fosfater är förbjudna i tvätt- och diskmedel. Ett sommarhushålls andel av näringsämnen i spillvattnet uppgår till ca 5% av ett LTA-anslutet åretrunthushålls utsläpp. Merparten av näringsämnena går bort via slutna system för toalettavlopp och genom att sommarstugorna bara nyttjas under del av året.

I Kustplanen 2002 anges även att ”Badbusslinjer bör inrättas under sommarhalvåret för att boende utan tillgång till bil ska ha en möjlighet att nyttja havsbaden”. Detta har Haninge Kommun inte följt i förslaget till den nya detaljplanen. Planen anger inga nya busslinjer som skulle kunna komma att avlasta området från den under sommaren betydligt ökade biltrafiken. Genom området löper en väg till Årsta Brygga, där båtarna till Utö lägger till. I Kustplanen 2002 anges att: ”Bryggorna vid Årsta Havsbad och Dalarö dras sedan länge med problem. Vackra dagar när folk vill ta båten ut i skärgården räcker inte parkeringsplatserna till i Årsta Havsbad, dessutom blir genomfartstrafiken stor”. Kommunikationerna med bryggan skulle underlättas väsentligt med utökad busstrafik. Med betydligt mindre genomfartstrafik till färjorna skulle luftföroreningarna i området minska. Detta har Haninge Kommun inte tagit hänsyn till i detaljplanen. Vilket ytterligare visar att Haninge Kommun inte tar hänsyn till det nationella miljökvalitetsmålet samt att en långsiktig hållbar utveckling skall främjas.

Jag anser därför att beslutet som bygger på liggande planförslag är grundat på ett oriktigt samt bristfälligt underlag där långsiktigheten inte är seriöst behandlad samt inte är i enlighet med det nationella miljökvalitetsmålet där det anges att en hållbar utveckling skall främjas. Jag överklagar härmed Haninge kommuns beslut.

5. Riksintressen 
Då planen kommer att öppna upp för permanentboende i en helt annan grad än i dag kommer militären vid AMF 1 Berga att tvingas till dyrbara omprioriteringar (ev. flytt) pga. av de bullerstörningar som den militära verksamheten orsakar. Naturvårdsverket anger att det är den störande verksamheten, oaktat om verksamheten funnits på platsen länge, som är skyldig att anpassa sin verksamhet efter akustikkraven. Akustikkraven från Årsta Havsbad gentemot AMF 1 kommer att öka om detaljplanen vinner laga kraft på grund av att planen medger utökade möjligheter för permanent bosättning. Bebyggelsen kan komma att anses vara olämplig med hänsyn till de boendes hälsa.

I Kustplanen 2002 anges att skärgården är ett Nationallandskap.
Hela skärgården är, från Forsmark i Uppland till Arkösund i Södermanland, av riksintresse för sina samlade natur- och kulturvärden enligt 4 kap 2 § miljöbalken. Inom området ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas. Detta betyder att hela kustplaneområdet omfattas av denna bestämmelse. Årsta Havsbad anges ha ett kulturhistoriskt värde, vilket har dokumenterats och inventerats. Årsta Havsbads sportstugemiljö anges i Kustplanen vara en viktig helhetsmiljö för kulturmiljövården.

Årsta Havsbad exploaterades på 1930-talet av HSB och små tomter arrenderades ut till folk som bebyggde tomterna med sportstugor. Ambitionen var att trångbodda stockholmare med begränsade ekonomiska resurser också skulle få chansen att vistas i skärgården under sommaren. Idag nyttjas fortfarande ca 80 % av husen som sommarstugor. 

Årsta Havsbad är i kommunens kulturmiljöprogram klassat som utredningsområde, det vill säga en värdering av kulturmiljön ska göras. Stockholms läns museum har under sommaren 2001 genomfört en sådan värdering "Årsta Havsbad – kulturhistorisk värdering och förslag till skydd för bebyggelsen". Värderingen slår fast att miljön i Årsta Havsbad som helhet har ett kulturhistoriskt värde. Strukturen med små hus på tomter som är omgärdade av gröna staket bör behållas. Särskild hänsyn ska enligt kulturmiljöprogrammet tas till områdets ursprungliga karaktär vid om- och tillbyggnader. Årsta Havsbad får inte utvecklas utan kulturmiljö-vårdande insatser. Museet anser att skyddsbestämmelser bör tas in i en detaljplan och ger förslag på hur de kan utformas: ”Kulturmiljön i Årsta Havsbad bör utredas vidare och få någon form av skydd.” För Årsta Havsbad med omnejd finns en fördjupad översiktsplan från början av 1990-talet som trycker på att stor hänsyn ska tas till kulturmiljön och landskapsbilden.

Jag har även blivit uppmärksammad på att Länsstyrelsen kommer att utreda huruvida Årsta Havsbad ska klassas som Riksintresse.

Jag anser att beslutet att anta detaljplanen kommer att ge betydligt större verkningar för riksintressena än vad Haninge Kommun ger sken av. Ett genomförande av planen får som effekt att människor flyttar permanent till området och konsekvensen blir dels att de då blir utsatta för bullerstörning från AMF 1 dels att AMF 1 kan komma att tvingas flytta samt att Årsta Havsbads kulturhistoriska värde ödeläggs.

Med hänsyn till att en kulturmiljö av riksintresse påtagligt skulle skadas, yrkar jag att länsstyrelsen upphäver kommunens planbeslut.

I enlighet med ovanstående yrkar jag på att Länsstyrelsen i Stockholms län upphäver Haninge Kommuns antagandebeslut.

Undertecknat 2011-11-03

2012:

Till Mark- och miljööverdomstolen

2012-12-20

Härmed överklagar jag dom från Mark-och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt meddelad 2012-11-30 med målnummer P4359-12.

Jag yrkar att beslutet upphävs att anta ny detaljplan för Årsta Havsbad.

Jag anser att detaljplanen kommer att medföra betydande miljöpåverkan, vilket jag kommer att utveckla nedan i avsnitt 5.  Jag tycker det är märkligt att inte genomföra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) när ”miljöproblemet” är utgångspunkt för en ny detaljplan.  Om det är frivilligt att genomföra en MKB undrar jag när det bedöms lämpligt att göra det. De lämplighetsbedömningar som kommunen gjort vilar på en rad lösa antaganden, därför blir de avvägningar som kommunen gjort mellan enskilda intressen och allmänna intressen oskäliga.

Eftersom lagtexten i miljöbalken säger att den miljövänligaste och kostnads-effektivaste lösning ska användas och Haninge kommun inte uppfyller det kravet i detaljplanen, anser jag att saken måste prövas.

Enligt en masteruppsats vid Stockholms Universitet år 2011 är livscykelkostnaden för kommunalt VA mer än 2 - 4 ggr den för enskilt VA eller Vakuumtoalett. Hela LTA-systemet kräver elenergi, ca 350 000 kWh, orsakande 130 ton CO2 per år (källa: Vattenfall och Svanen miljömärkning). Till det kommer uppvärmning av rum med påkopplat vatten till +15 grader enligt försäkringskrav.

Utöver kommunala anslutningsavgiften för LTA uppskattas kostnad för varje fastighetsägare bli 200 000 till 400 000 kr för arbeten på egna fastigheten – grävning, sprängning, VA- och elinstallation samt ev. tillbyggnad.

Haningen kommun förordar i detaljplanen att ett VA-system med LTA-teknik ska användas. Ur miljösynvinkel är en sådan lösning mycket energikrävande, dricksvattenkrävande, inte renande nog varken för Östersjön eller för rötslammet (Bil.1 + Bil.2). Det är en beprövad teknik, men ifrågasätts mer och mer av expertisen. Haninge kommun, med hjälp av Södertörns miljö -och hälsoskyddsförbund, SMOHF har avvisat ett förslag på en flexiblare VA-anläggning för Årsta Havsbad och använt argument som avslöjar totalt ointresse för miljövänligare lösningar.

För Årsta Havsbad skulle en Miljökonsekvensbeskrivning bl a visa på följande konsekvenser:

•utökade koncentrerade utsläpp av fosfor och kväve i Vitsån och Horsfjärden från Fors reningsverk.

•utbyggnad av Fors reningsverk och ökat permanentboende.

•ökad energiförbrukning och därmed ökade koldioxidutsläpp på grund av eluppvärmt LTA-system.

•vilken miljöpåverkan det skulle innebära att 700 bristfälligt isolerade sommarstugor skall stå uppvärmda under 6-7 månader vintertid då de inte används, pga att dessa ska kunna härbärgera en vattenmätare, som måste stå frostfritt.

Utifrån att en Miljökonsekvensbeskrivning ska utföras då detaljplanen bl.a. påverkar befolkning, materiella tillgångar, bebyggelse och dokumenterat kulturarv är det ytterst anmärkningsvärt och förbryllande att ingen sådan utförts.

Åberopade bevis:

Jag bifogar Haninge kommuns skrivelse daterad 2012-03-26 (Bil.3). Jag kommer att gå igenom den och peka på lösa antaganden, direkta felaktigheter och ovilja att använda moderna och lösningar.

Jag tänker gå igenom punkterna som Haninge kommunen listat, sid. 3, med rubriken ”Kommunens huvudsakliga skäl för att ordna vatten och spillavlopp i ett större sammanhang”

Jag anger bokstav A-I för varje punkt.

Använd terminologi: LTA =Låg Tryck Avlopp, BDT =Bad Disk Tvätt – kallas också gråvatten, K-vatten =Klosettvatten – kallas också svartvatten, Spillvatten =BDT- och K-vatten, VA =Vatten och Avlopp, CO2 =koldioxid. Något oegentligt används alltså ibland termen Avlopp då man avser spillvatten – Avlopp =dagvatten + spillvatten.

A: Enligt SGUs aktuella karta för grundvatten (Bil.4) finns det gott om grundvatten på vissa områden inom Årsta Havsbad. Vid telefonsamtal med SGU säger de att vattnet skulle räcka för 850 hushåll med 2 personer boende året runt. För att veta vilken risk det är för saltvatten-inträngning måste undersökningar av grundvattenströmmar göras och det är inte gjort.

B. Den gemensamma sommarvattenanläggningen har alltid visat tjänligt vatten vid de regelbundna prover som tas. Några få gånger har det varit med anmärkning, men det har bl.a. berott på skärpta krav och det har installerats UV-utrustning som renat vattnet bättre. Ingen gång, trots upprepade frågor har jag fått veta var det otjänliga vattnet finns.

C. Det stämmer, men området har vattenskyddsområden, som Haninge kommun tyckte att Årsta Havsbad kunde sluta att ha.

D. Det stämmer, men det finns moderna lösningar med sluten tank för klosettvatten och infiltration med filter för BDT-vatten så att grundvatten inte förorenas (Bil.5).

E. Ja kontroll måste alltid utföras, men Årsta Havsbads natur är typisk skärgårdsnatur och andra skärgårdsområden har enskilda, gemensamma lösningar. Den känsliga omgivningen skulle påverkas minst lika mycket av LTA-systemet med omfattande sprängningar och otillräcklig rening för återföring till hav och åkermark.

F. Det stämmer, men går att åtgärda. Utvecklingen har gått snabbt de senaste 10 åren med nya metoder för små lokala reningsanordningar, även för bergstomter. (Bil.5+Bil.6)

G. Det stämmer och visar att det varit bristande kontroll av Haninge kommun i området. Samfälligheten i Årsta Havsbad har enligt anläggningsbeslutet bara ansvar för det gemensamma sommarvattensystemet och dagvattensystemet. De avlopp (stenkistor) eller slamtankar som finns är kommunens ansvar att övervaka.

H. Självklart ska EU:s ramdirektiv uppfyllas, men LTA-systemet uppfyller sämre än vissa andra lösningar att hålla nere kemikalier, tungmetaller soch medicinrester (Bil.2). Det finns andra lösningar som dessutom tar tillvara näringsämnena på bättre sätt (Bil.6). Jämförelsen, att Årsta Havsbad med 850 fastigheter, ger ett fosforutsläpp, som nästan är jämförbart med 15.000 personer anslutna till Fors reningsverk, är fullständigt felaktig. Detta har påtalats till kommunen som medgivit att det var en schablonberäkning som inte stämde. Trots det dyker detta påstående upp igen. Man måste ha i åtanke att fastigheter i Årsta havsbad har tank, som töms genom slamsugning, torrdass eller mulltoa vars slutprodukter aldrig släpps ut i havet och därför inte kan bidra till den påstådda fosforbelastningen. Dessutom är disk och tvättmedel med fosfater numera förbjudna.

I. Självklart har kommunen ansvar för planering av vatten- och avloppsförsörjning inom kommunen, men kommunen måste också göra sina bedömningar på fakta, inte gissningar, rykten eller lösa antaganden. Ingen vet t ex hur många brunnar som är borrade (300 eller 600?), ingen vet hur många fungerande/ illa fungerande infiltrationer det finns, ingen vet hur grundvattnet strömmar under Årsta Havsbad

Några ytterliga kommentarer och exempel på felaktigheter i underlaget:

Sid. 3 näst sista och sista stycket: Om man delar spillavlopp (duplikatsystem) i klosettvatten med sluten tank och BDT-vatten med modern infiltrationsanläggning är det ingen risk för nedsmutsning av grundvattnet (enligt erfarna VA-ingenjörer Peter Ridderstolpe och Mats Johansson). Det är också den lösning man nyligen infört i Hölö (Bil.6).

Risken att grundvattnet inte skulle räcka kan minska avsevärt vid användning av vakuum-toaletter som endast kräver 20% av vattenmängden jämfört med vanliga vattentoaletter. Vid uppdelning av klosettvatten och BDT-vatten återförs dessutom det renade BDT-vattnet till grundvattnet.

Sid. 5 litet nedanför mitten: energiåtgången att transportera klosettvatten överstiger definitivt inte kostnaden att transportera spillvatten i ledningar, vilket Haninge kommun påstår. Spillvattentransport kräver att vatten som transportmedel hålls uppvärmt under vintern medan klosettvatten via vakuumledning inte behöver vara uppvärmt hela tiden. Man kan spola med ½-liter regnvatten. Detta intygas av driftsansvarig för Skärlinge Fritidsbys gemensamma VA-system med vakuumtoaletter (ca 270 fastigheter ). Haninge kommun har återigen inte undersökt ordentligt utan gissar/förväntar sig.

Sid. 6 tredje stycket uppifrån: Det påstås att det stora flertalet boende i Årsta Havsbad har dusch, tvättrum, disk- och tvättmaskiner. Det är ett påstående som är helt gripet ur luften.

Sammanfattningsvis anser jag att skriften är vilseledande och osaklig. Några punkter är direkt felaktiga, andra starkt överdrivna och några är helt ogrundade påståenden. Många av de anförda punkterna kan enkelt åtgärdas och är i sammanhanget knappt relevanta att ta upp om inte syftet är att ge ett intryck av stora problem. Om nu problemen vore så stora är det märkligt att man inte har gjort en miljökonsekvensbeskrivning för att satsa rätt. Det är en mycket stor insats Haninge kommun vill genomföra, men på lös grund och dessutom på mycket lång sikt.

Forskning som bedrivs på SLU och på GU, visar på risker med stora VA-system ut till havet och faran med rötslam som innehåller medicinrester och tungmetaller (Bil.2).

Forskning och en serie debattartiklar i DN beskriver det farliga slöseriet med dricksvatten som transporterar kiss och bajs samt förorsakar en kommande fosforbrist. De förordar mindre kretsloppssystem med separering av klosettvatten och BDT-vatten och förordar vakuumtoaletter som bara kräver 1/5 del spolvatten jämfört med dagens vanliga toaletter (Bil.5).

Vattentoaletten uppfanns år 1775 och har egentligen inte utvecklats sedan dess. De slog igenom i storstäderna för ca.100 år sedan, och var då en välsignelse. (LTA har använts i över 30 år.) Tyvärr skapade de ett nytt problem - övergödning av haven. Kommunalt spillvatten och reningsverken bidrar i dag till både övergödning och förgiftning av Östersjön.

Reningsverkens slam kan inte användas som gödning av åkermark för matproduktion – speciellt inte för barnmat. LRF avråder bestämt från hantering av slam på åkermark (Bil.2).

Det finns andra, miljövänliga lösningar för omhändertagande av BDT (Bad Disk Tvätt)- och klosettvatten, det senare kan efter våtkompostering ge värdefullt gödsel för odling av livsmedel – se den s.k. Södertäljemodellen på Hölö, startad i år och invigd av Miljöminister Lena Ek. Med visst fog kan det alltså hävdas att regeringen stödjer nya avloppslösningar (Bil.6).

BDT-vatten kan enligt expertis utan miljöproblem infiltreras även på små tomter (t.o.m. med borrad brunn) efter BDT-vattenrenare och/eller två/tre-kammarbrunn. I Södertäljemodellen används vakuumtoaletter som är anslutna till enskilda slutna tankar. Sedan länge fungerande vakuumsystem för klosettvatten finns t.ex. i Skärlinge samfällighet på Lisö i Nynäshamns kommun och i Hammarskogens samfällighet vid Väddöfjärden i Norrtälje kommun, i Hammarskogen är hushållen (klosetterna) anslutna till ett gemensamt vakuumsystem.

Slutsats:

Detaljplanebeslutet kommer att få mycket stora konsekvenser såväl miljömässigt som ekonomiskt. Det berör ca 850 fastigheter samt stora områden gemensam mark samt det intilliggande havsområdet Hårsfjärden och kommer att kosta flera hundra miljoner kronor att utföra. Enligt GU respektive SLU, är placering av stora reningsverk nära kusten sämre, än mindre reningsverk med lokala kretslopp, för havsmiljön. Följaktligen blir också behovet av en miljökonsekvensbeskrivning uppenbart, eftersom själva motiveringen för ett nytt VA-system per definition måste utgå från miljökrav, miljöpåverkan och dess konsekvenser.

Kommunen bör åläggas att utföra både erforderliga undersökningar av nuvarande VA-situation och att genomföra en miljökonsekvensbeskrivning innan beslut tas om vilket VA-system som ska gälla i Årsta Havsbad, vilket då också gäller beslutet om detaljplanen eftersom syftet med detaljplanen anges vara att: ”skapa förutsättningar för att lösa rådande vatten- och avloppsproblem på ett långsiktigt hållbart sätt”.

Hela skärgården är, från Forsmark i Uppland till Arkösund i Södermanland, av riksintresse för sina samlade natur- och kulturvärden enligt 4 kap 2 § miljöbalken. Inom området ska turismens och friluftslivets intressen särskilt beaktas. Årsta Havsbad anges ha ett kulturhistoriskt värde, vilket har dokumenterats och inventerats. Årsta Havsbad exploaterades på 1930-talet av HSB och små tomter arrenderades ut till folk som bebyggde tomterna med sportstugor. Idag nyttjas fortfarande ca 80 % av husen som sommarstugor.

Med ovanstående bevis samt bilagor vill jag påvisa att Haninge kommuns beslut om ny detaljplan är grundat på ett oriktigt, bristfälligt samt missvisande underlag där långsiktigheten inte är seriöst behandlad samt inte är i enlighet med det nationella miljökvalitetsmålet där det anges att en hållbar utveckling skall främjas.

Då en detaljplan ger en långtgående rättsverkan måste beslut om planen grundas på väl genomarbetat underlag. Med ovanstående vill jag hävda att så inte är fallet vad gäller detaljplanen för Årsta Havsbad och yrkar att ett prövningstillstånd ges samt att Mark- och Miljödomstolens beslut samt kommunens planbeslut upphävs.

Undertecknat 2012-12-20


BILAGOR: (i den ordning de introduceras i texten)

1. Förslag till riksdagsbeslut2012-12-17

2. SNF: Miljö- och hälsorisker med spridning av avloppsslam2012 nov.

3. Haninge kommuns återkoppling på förslaget från Årsta Havsbads samfällighetsförening om alternativ VA-lösning i Årsta Havsbad 2012-03-26

4. SGU grundvattenskarta 2012-12-18

5. LRF Mälardalen: Deklaration för små avlopp i kretslopp2012-03-23

6. LRF Mälardalen, Stockholms läns landsting och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Slutredovisning av projektet ”Mälardalens avlopp i kretslopp”

OBSERVERA ATT BILAGORNA ENDAST BIFOGAS TILL  ÖVERKLAGANDET FRÅN ”BEVARA SOMMARSTADEN ÅRSTA HAVSBAD” ENLIGT ÖVERENSKOMMELSE.

Äldre skrivelser och medlemsutskick

Stockholm 2015-11-18

SYNPUNKTER ANGÅENDE ”ÖVERSIKTSPLAN 2030” I HANINGE KOMMUN

Vår förening har perspektivet att bevara natur- och kulturmiljön, så mycket som möjligt, i det unika sommarstugeområdet Årsta Havsbad.

På s 50 i texten säger sig Haninge kommun också vilja värna kulturmiljön, men endast ”--- bevara en del av de kulturhistoriska värdena i området.” Vilka värden är man beredd att offra? Vi tycker att tillräckligt mycket är offrat redan.

En ny detaljplan har tagits, där naturmiljön ska värnas genom kommunalt vatten och avlopp. Tyvärr har naturmiljön påverkats genom omfattande sprängningsarbeten. Frågan om reningsverk för avloppsvattnet (f.n. Fors), om områden nära Årsta Havsbad växer, är inte löst.

På s 51 överst resonerar utredningen kring trafikbelastningen vid Årsta brygga och menar att bussarna till bryggan är en störande trafik, vilket vi inte håller med om. Även med förslaget att flytta båttrafiken till Vitså brygga kommer väl bussarna att köra igenom Årsta Havsbad?

Även om det är ca 15 år kvar till 2030 verkar det mycket otroligt att Trafikverket, som just nu bygger ut Årsta brygga, under ca 1 års tid, för dubbelt så stor båtkapacitet och investerar i väntsal med toaletter, vill flytta allt detta.

Enligt texten står att det är attraktivt att bo i Årsta Havsbad. Hur vet kommunen det? På sommaren är de flesta sommarstugorna bebodda, men inte på vintern. Trots att en hel del stugor har permanentstandard, står de tomma.

Vi har ingenting emot att området norr om Årsta Havsbad exploateras, bara Årsta Havsbad får fortsätta att behålla sin småskaliga och charmiga karaktär, både när det gäller vägar och byggnader.

Om man vill bo modernt och rymligt och nära havet, så kan man då bo norr om Årsta Havsbad.

Vi har ingenting emot ökad service och förbättrad kollektivtrafik, men vill inte att Årsta Havsbad ska förvandlas till ett minivillasamhälle av förortskaraktär.

Vi vill inte heller att Årsta Havsbadsvägen blir en genomfartsled för ett nytt bostadsområde i norr.

Vi som valt Årsta Havsbad för den unika sommarstugemiljön och trivs i Årsta Havsbad vill inte bli av med allt det vi tycker är värdefullt.

Vi är glada att kommunen specificerat kulturmiljöer i Haninge som man vill värna om och att Årsta Havsbad är en av dem.

Karin Marcus, ordförande

Stadsbyggnadsförvaltningens svar på vår skrivelse angående VA-avgifter mm. 2015-09-14

Bakgrund

En skrivelse från Föreningen ”Bevara sommarstaden Årsta Havsbad” inkom till stadsbyggnadsnämnden 2015-08-07. Va-avdelningen fick i uppdrag av stadsbyggnadsnämndens ordförande Göran Svensson att besvara skrivelsen.

Föreningen vill med skrivelsen att:

information om, och ritningar för, olika VA-installationer som kan stängas över vintern är lika utförliga som de för permanentbruk.

• fler typer av vattenmätarinstallationer presenteras

• schablontaxa för 50 m3 införs

• taxor för samordnad avstängning/påsättning av dricksvatten tas fram

• taxor för samordnad nedtagning/uppsättning av vattenmätare tas fram

• en kalkyl i alla delar för en VA-anläggning med kran på tomten och el-toa/mulltoa/budning samt SMOHF:s insatser tas fram.

VA-avdelningens kommentarer

VA-avdelningen strävar i sitt arbete i Årsta Havsbad efter att ta fram information som ska gälla för alla boende i Årsta Havsbad och att göra den tillgänglig för alla fastighetsägare. VA-avdelningen informerar om hur arbetet med de kommunala ledningarna fortskrider och hur det påverkar de boende i Årsta Havsbad. Vi informerar även om vilket arbete som VA-avdelningen ansvarar för och vilket arbete fastighetsägarna ansvarar för. När det gäller arbete inne på privat mark så är det fastighetsägarens ansvar. De arbeten som fastighetsägaren väljer att utföra på sin fastighet beror bland annat på hur fastighetsägaren önskar använda sin fastighet, standarden på huset, hur markförhållandena ser ut och kanske framförallt fastighetsägarens ekonomi. Det gör att enskilda entreprenörer är bäst lämpade att konsultera för fastighetsägare som vill ha detaljerade ritningar och information om olika produkter. VA-avdelningen kan bara stå till tjänst med generella råd och anvisningar till fastighetsägare och denna information är lika omfattande för permanentboende som för fritidsboende som vill kunna stänga av på vintern. För de som ska ansluta till det kommunala avloppsnätet finns det lite mer information eftersom dessa måste installera en avloppspumpstation som har upphandlats av VA-avdelningen och som är dennes egendom. Dessa fastighetsägare måste därför informeras om hur två specifika pumpstationer ska installeras för att de ska fungera och inte skadas. Däremot så får de ingen extra information om eller ritningar för hur till exempel deras VA-installationer ska kunna stängas av över vinter även om många ur denna

2 (2)

grupp också är intresserade av sådana lösningar. Vi anser dessutom att vi har besvarat dessa frågar genom att vi har haft ett möte med styrelsen för föreningen bevara sommarstaden Årsta Havsbad.

Det finns tre olika typer av vattenmätarinstallationer som VA-avdelningen godkänner. Att det inte finns fler beror på vattenmätarnas utformning och de arbetsmiljöregler som gäller för driftpersonalen. De tre installationsalternativen finns presenterade i det informationsmaterial som finns tillgängligt bland annat på projektets hemsida, i informationsboden som finns ute i Årsta Havsbad samt i den informationsbroschyr som skickades hem till varje fastighetsägare sommaren 2014.

I VA-taxan finns det en schablontaxa för fritidsboende med mätarlöst abonnemang. Den betalas bland annat av abonnenter som är anslutna till kommunala sommarvattennät och dessa betalar för 100 kubikmeter vatten. VA-taxan tar dessutom hänsyn till abonnenter som har en tappkran på tomten genom att dessa bara betalar för vattenrening och inte avloppsvattenrening. Det innebär att en fastighetsägare som betalar ett schablonpris för fritidsboende och som har kommunalt vatten indraget i huset betalar 2845 kr i brukningsavgifter per år enligt 2015-års taxa. Motsvarande pris för en fritidsboende med tappkran på tomten är 1138 kr. Eftersom att det i gängse taxa redan finns ett alternativ för fritidsboende och det i taxan även tas hänsyn till att en abonnent har en tappkran på tomten så anser vi att ekonomisk hänsyn redan tas till fritidsboende med tappkran på tomten även om många med tappkran inte förbrukar 100 kubikmeter på en sommarsäsong.

I förslaget till VA-taxa för 2016 finns följande nya avgifter med för fritidshus i Haninge:

• Samordnad nedtagning och uppsättning av utvändigt placerade vattenmätare, inklusive avstängning och påsläpp av vattentillförsel vid två tillfällen per år, samt vinterförvaring. Kostnad: 400 kr per år (med moms).

• Samordnad stängning respektive öppning av servisventil för fritidshus som har mätarlösa abonnemang. Kostnad: 100 kr per år (med moms).

Att sammanställa och presentera andra myndigheters eller aktörers priser och upplägg ser VA-avdelningen inte som sin uppgift. Däremot så finns det sedan vecka 31 en utförlig presentation av brukningsavgifterna som ska betalas till VA-avdelningen. Presentationen är upplagd så att fastighetsägare ska kunna uppskatta hur stora just deras brukningsavgifter kommer att bli utifrån hur de nyttjar Haninge kommuns vatten- och avloppstjänster.

Med vänlig hälsning

Johanna Blomberg

VA-chef

Stadsbyggnadsförvaltningen

TILL HANINGE STADSBYGGNADSNÄMND 2015-08-06

F.k. VA-avdelningen (Johanna Blomberg, Karl-Ossian Frimodt, Maria Rundqvist)

Just nu dras kommunalt VA in i Årsta Havsbad. De drygt 800 fastighetsägarna ska välja olika alternativ för sina behov av VA-lösning. Majoriteten, d.v.s. ca 600 fastigheter används som sommarställen och ca 200 bebos permanent.

I detaljplanen beskrivs att Årsta Havsbad ska bevaras för sitt kulturhistoriska värde och kallas för sommarstad. Många vill fortsätta att ha sin stuga just som sommarstuga, hur många vet ingen, för ingen har frågat.

Det är både viktigt och rimligt att den info som VA-avdelningen ger, beskriver konsekvenser av VA-installationer lika utförligt för vinteravstängning som för permanentbruk.

Det är också viktigt att kostnaderna hålls nere för dem som nu tvingas till VA-anslutning, men vill ha kvar sin oisolerade sommarstuga.

Vi är glada att LTA-systemet tillåter vinteravstängning. Precis som förut måste man självklart tömma allt vatten i sin stuga över vintern.

Vi är också glada att de som vill kan ha kran för dricksvatten på sin tomt (dock inte indraget i huset) och därmed slippa anslutning till avloppsledning, men vi tycker att mängden vatten som kalkyleras för ett schablonabonnemang (100 m3) är orimligt hög. Fördelen med schablonabonnemang är att man slipper ha vattenmätare som måste frostskyddas över vintern. Vi tycker att 50 m3 är rimligare, men fortfarande rejält tilltaget. Det motsvarar drygt 30 tiolitershinkar per dag från maj t.o.m. september och ändå behövs inget vatten till toaspolning.

Vi vill med denna skrivelse att

* information om, och ritningar för, olika VA-installationer som kan stängas av över vintern är lika utförliga som de för permanentbruk

* fler typer av vattenmätarinstallation presenteras

* schablontaxa för 50 m3 införs

* taxor för samordnad avstängning/påsättning av dricksvatten tas fram

* taxor för samordnad nedtagning/uppsättning av vattenmätare tas fram

( Vi är medvetna om att fastighetsägaren kan anordna egen avstängning.)

* en kalkyl i alla delar för en VA-anläggning med kran på tomten och el-toa/mull-toa/budning samt SMOFs (Södertörns miljö och hälsoskyddsförbund) insatser tas fram.

Det är bråttom eftersom ansökningar och val för VA-installation redan har börjat och alla beräknas ansluta sig till hösten 2016.

Enligt uppdrag av föreningens årsmöte 2015-07-26

Föreningen ”Bevara sommarstaden Årsta Havsbad"

Karin Marcus ordf

VA-enhetens svar på Bevararföreningens frågor om LTA vid föreningens besök 2015-07-13, kontrollerade 10 september samt några framtagna uppgifter efter 13/7

1. Två huvudfrågor: Vattenkälla – egen brunn eller kommunalt. Indraget vatten i huset eller tappkran ute på tomten.

2. Från förbindelsepunkten några decimeter utanför tomtgränsen finns ledningar i isolerlåda fram till tomtgränsen, men kan vara upp till en meter in på tomten. Ibland sticker de upp över mark och ibland inte. Fastighetens ledningar skall anslutas intill isolerlådan under mark. Spillvattenledningen (bad-, disk-, tvätt- klosettvatten) förses där med en backventil.

3. Om vattenledningen skall tömmas vintertid skall en avstängnings- och en urtappningsventill (som manövreras över mark) placeras vid anslutningen – alternativt en s.k. sommarhusventil för c:a 6 800 kr. Man tillåts därmed att själv stänga av vattnet utan att köpa tjänsten av kommunen.

4. Ändstoppen på ledningarna som entreprenören lagt in på tomten skall förhindra att smuts och/eller föremål kommer in i ledningen – därför skall ändstoppen sitta kvar fram till att anslutning utförs.

5. Backventilen behöver inte vara lätt åtkomlig, men den skall placeras enligt punkt 1 och därmed vara lätt att lokalisera. Byggnad får inte placeras över anslutningsplatsen.

6. Backventil, eventuell avstängnings- och urtappningsventil skall placeras frostfritt, t.ex. under en isolerskiva om inte värmekabel är framdragen.

7. Kommunen skall fråga entreprenören om värmekabel är dragen i isolerlådan som de har lagt in på tomten. Enligt entreprenören ligger värmekabel och vänder i varje servis.

8. Egenkontroll gäller. Allt skall fotograferas innan återfyllnad av jord - anslutningar och ledningsdragning på tomten - och skickas till kommunen. I kommunens nyhetsbrev april 2015 står bl.a. ”Fotografierna skall visa att backventilen är anlagd i tomtgräns, där de privata och de kommunala ledningarna kopplas ihop, med pilen pekandes uppåt och utåt från fastigheten.” Även anslutning av självfallsledning (inklusive spolbrunn) till LTA-enheten från huset skall fotograferas.

9. Tveksamt att man själv kan tillverka en mätarbrunn – kraven är stora – den skall vara helt tät för utifrån kommande vatten, den skall var öppningsbar uppifrån för att hissa upp vattenmätaren som skall vara ansluten till flexibla slangar. Ansågs vara mycket enklare att placera mätaren i en isolerad låda uppe på marken med frostvakt.

10. LTA-brunnen larmar vid fel och larmtablå bör vara installerad inomhus. Kommunen skall fråga tillverkaren om larmet kan förses med utskick av SMS till mobiltelefon. Enligt Tillverkaren finns anslutning och de säljer också ett GSM-larm – bifogade dessutom en monteringsinstruktion.

11. Ännu inget besked från politikerna angående sänkning till 50 m3 schablonavgift för mätarlöst abonnemang för sommarboende med endast vattenpost på tomten. Något tveksamt om någon driver denna fråga. Föreningen har ställt denna fråga till kommunen i skrivelse 6 augusti.

12. Efter att anslutningsavgiften är betald – faktura kommer i början av 2016 – har alla rätt till bidraget för installation av pumpbrunn – oavsett när brunnen installeras, men med villkor att det är utfört! Betalning efter 2016 ger inte denna rätt.

Kostnader för kommunalt VA

enligt kommunens VA-taxa år 2015

Driftkostnader (inkl. moms)

Fast avgift   750 kr/år

Avgift levererat vatten (inkl. spillvatten)   19,30 kr/m3

Avgift enbart vatten med mätare   7,72 kr/m3

Avgift bostadsenhet   165kr/år

Schablonavgift mätarlöst abonnemang fritidshus 100 m3   1 930 kr/år

Schablonavgift mätarlöst abonnemang permanentboende 200 m3   3 860 kr/år

Ovanstående avgifter för enbart vatten anslutet (inte indraget vatten i huset)  40 %

Ovanstående avgifter för enbart spillvatten anslutet (egen brunn)  60 %

Nedtagning av vattenmätare (för att förhindra frysning vintertid)  400 kr

Uppsättning av vattenmätare (inkluderar påsättning av vattnet)  400 kr

Avstängning av vattentillförsel (åtgärd om fakturan inte betalats)  1 175 kr

Påsläpp av vattentillförsel (åtgärd då fakturan betalats)  1 175 kr

 

Anläggningsavgift inkl. moms (engångskostnader)

(ÅHS ansvarar för dagvattnet - kostnaden ingår i samfällighetsavgiften)

Spillvatten är klosett-, bad-, disk- och tvättvatten. Avlopp är både spillvatten

och dagvatten enligt nationell nomenklatur. Servis är ledningar mellan

huvudledning och förbindelsepunkt. Servis enbart för vatten tillåts inte.

 

Servisledningar   44 625 kr

Förbindelsepunkt   40 000 kr

Avgift per 100 m2 tomtyta   4 160 kr

Lägenhetsavgift (om vatten är indraget i huset)   36 000 kr

Summa: 153 905 kr (800 m2 tomt)

 

Anläggningsavgift inkl. moms med egen brunn och enbart tappställe utomhus:

Avgift för spillvattenanslutning enligt lag:   36 750 kr

Förbindelsepunkt   25 000 kr

Avgift per 100 m2 tomtyta   2 600 kr

Summa: 82 550 kr (800 m2 tomt)

 

Lite övrigt:

Bygganmälan måste lämnas till kommunen före arbetet på egna tomten.

Reduktionen på 14 625 kr för installation av pumpbrunn ska vara kvar till 31/12 2016.

Kommunen tillåter två typer av pumpbrunnar, en isolerad eluppvärmd 1,4 m djup brunn och en oisolerad 2,6 m djup – kan kapas till min. 1,6 m.

När kommunen är klar på aktuell väg (inklusive återställning av vägen) kan fastighetsägaren börja arbetet på egna tomten, inte tidigare av framkomlighetsskäl.

En temperatur på minst +15 grader i våtutrymmen som sagts vara ett försäkringskrav sägs inte stämma. Enligt försäkringsbolag skall rumstemperaturen vara på ”skälig nivå”.

En mätarbrunn (för frostfri placering av vattenmätaren) kan t.ex. kosta 12 000 kr, ha 60 cm diameter och vara från 0,5 till 2,5 m djup. Alternativt kan mätaren placeras i en isolerad uppvärmd låda.